Min lilla sjukling sover gott. Det glädjer mig att han kan slappna av när han sover så han blir utvilad. ♥

  Zorro och Emelie ligger och myser med varandra på balkongen ♥

Förlåt det långa uppehållet. Men jag har tyvärr haft bloggtorka. Jag har inte haft något att skriva om. Inget speciellt har hänt. Inte mer än att Madde, Jocke och deras två barn flyttat ner till Skåne. Rätt skönt, för då kan jag tröffa dem när jag vill och dem kan komma och hälsa på mig.

Rasmus har sprängt 6 kg strecket. Han väger nu 6640 gram och är 62 cm lång. Stora killen han är nu. Han gör framsteg varje dag. Alltid är det något nytt han lär sig. *Stolt mamma*  

Vi har fått tillökning i familjen. En liten kattunge på 11 veckor som heter Zorro. Just nu har jag ingen bild på honom, men det kommer när jag orkar föra över bilderna från mobilen till datorn. 

Marica Fjompan Andreasson
Jag är så glad att vi har börjat prata med varandra igen.
Jag har saknat dig som bara den.
Nu när jag vet anledningen till det långa avbrottet, så kan jag slappna av.
Men jag vill gärna, om det skulle bli så här eller om det är något annat som tynger dig, så vill jag att du berättar det för mig med en gång. Så jag slipper gå runt och undra.
Men nu, drar vi ett streck över detta tycker jag.
Jag vill inte mista dig och jag är glad att vi pratar med varandra igen.
Love you Girl!

Det var ett bra tag sen jag skrev blogg, men nu kommer det en liten uppdatering.

I söndags var jag med min syster Sandra i Broby och tittade på när hon skulle ställa ut sin hund Busan. 

Detta är då Sandras hund Busan. 
Det är en Drever för er som inte vet. 

Här kommer även en film.
Sandra är hon i gråa mjukisbyxor. 

Det kan vara problem med ljudet.

Igår satt jag och gick igenom en massa papper, brev och dikter som jag hade skrivit. Då hittade jag ett papper, där jag hade skrivit typ som ett brev, till min älskade katt Engla, som jag hade när jag bodde i Strängnäs. Jag saknar henne så otroligt mycket, och när jag läste det brevet så kom allting tillbaka. Jag tänkte dela med mig av brevet och även en fin bild på världens finaste katt. 

Detta är då min älskade lilla Engla ♥♥♥♥

Här kommer "brevet" som jag skrev till henne när hon inte längre fanns hos oss.

"Till Engla!

Jag saknar dig oehört mycket!

Det är så ensamt utan dig!

Jag saknar dig om kvällarna när jag ligger i sängen, du låg alltid på min mage och myste med mig.

Vem ska göra det ny när du inte längre finns?
Ingen var som dig.

Ingen kommer någonsin kunna ta din plats!

Jag hoppas att du nu har det bra där du är!

Ta hand om Påsen och Herbert*!

Ni kommer att trivas bra tillsammans, för ni var lika goa och keliga alla tre. Ta hand om varandra!

Jag kommer för alltid att minnas den tiden du fanns hos oss och förgyllde våra dagar.

Du hette Engla, och nu är du en vacker Ängel. Jag vet att du tittar ner på oss, och jag vet att din själ finns bland oss!

Önskar du kunde säga till husse och matte vad det som var fel, så att vi kunde hjälpt dig. Vi gjorde allt vi kunde! Jag hoppas att du vet det!

Jag älskar dig nu och för alltid!

Din Matte Therese

Saknaden är stor och kommer vara i alla mina dagar!

Det kommer inte att vara detsamma utan dig!

Du kommer för alltid att ha den speciella platsen i mitt hjärta! Den platsen är låst och du tog nyckeln med dig när du blev en vacker Ängel!"

 *Påsen och Herbert var två kattkompisar till Engla.